Den hälsopromotiva idéns grund eftersträvar att fokusera den positiva hälsan, alltså att bibehålla, främja det friska. Förutom förbättra/befrämja tar Rydqvist och Winroth upp följande saker. En holistisk hälsosyn, ett annat centralt begrepp, väger in såväl fysiska, psykiska, sociala som existensiella dimensioner i ett helhetstänkande. I detta synsättet är också delaktighet viktigt.

Traditionellt så har hälsoarbetet präglats av ett expertperspektiv (ex läkare/terapeut gentemot patient), men här handlar det om att få individen att bli medveten om att själv kunna påverka sin situation. Utifrån detta så är empowerment ett angeläget begrepp. Handlingskraft/handlingsförmåga är väl den mest riktiga översättningen, där då tyngdpunkten hos individen eller i gruppen är på det mentala planet om upplevelsen om sin egen förmåga och kapacitet, och att ta till vara den. Det är också av stor vikt att ha en strategi och ídé kring utförandet och därför är processinriktat arbete en viktig princip. Att ta hänsyn till tiden i form av historia, nuläge och framtid är angeläget för att kunna jobba strategiskt utifrån målsättningar som det gäller att försöka uppnå.

De sista begreppen som Rydqvist och Winroth tar upp är arena/sammanhang. Exempel på arenor är skola, arbetsplatser, idrottsföreningar där det handlar om att hälsoarbetet görs på olika nivåer (samhälls-, organisations-, grupp- och individnivå) och skapa samarbetseffekter mellan dessa nivåer. Sammanhang i denna begreppsapparat utgår från Antonovskys hälsoteori (1985) där ”känsla av sammanhang” (KASAM) är ett centralt begrepp, där orden begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ingår.

Osterholm, en ekspert inden for seksuel, reproduktiv sundhed og seksuel og reproduktiv sundhedsfremme fortalte Women’s Health News, at kvinder over 45, der er seksuelt aktive og køber det her, også kan drage fordel af seksuel sundhedsrådgivning. Dette gælder især for ældre kvinder, der kan være i fare for seksuelle problemer, sagde han.

Antonovskys teorier är alltså bärande i ett arbete med hälsa som en Positiv Psykologi. I sin bok ”Health, stress and coping” (1985) beskriver han forskning kring israeliska kvinnor. Vad är det som gör att människor trots enorma påfrestningar håller sig friska och mår bra. Som medicinsk sociolog konstaterade han att det inte räckte med det medicinska synsättet eftersom fokus ligger på sjukdom och ohälsa, att det finns en tro på ”the magic bullet approach”, en lösning och att det finns ett dikotomt. antingen-eller tänkande, synsätt på hälsa. Hans svar blev i stället flera svar. En utgångspunkt i ett salutogenetiskt tänkande, som ett komplement till det traditionellt västerländska patogenetiska synsättet, medför en personhistoria där hela människan, det unika hos varje individ, finns i ett holistiskt synsätt. Ytterligare begrepp som är kopplat till Antonovskys stressforskning är Generella Motstånds Resurser (GMR). Dessa delas in i personella, sociala, materiella och kulturella. Dessa resurser ihop med ”känsla av sammanhang”, som nämnts tidigare, ger en grund till att utifrån hälsopromotiva förtecken hålla idrottare och anställda friska och få dom att må bra.