Kunskap


Hälsovågen arbetar med utbildning kring hälsa mot företag, föreningar, företagshälsovården, idrottens studieförbund (SISU) och andra studieförbund. Hälsovågen utbildar också i ledarskap och idrottspsykologi för kunskap om helhetstänkandets betydelse. Syftet med varje utbildning är att deltagarna ska få en ökad kompetens i sin roll som ledare, bl a genom kunskap kring begreppet hälsa – hälsopromotion och också då jobba utifrån en positiv psykologi och t ex att ta fram friskfaktorer.

Kunskap

All utbildning har sin grund i en klar hälsofilosofi som utgår från det friska och använder sig av praktisk friskvård. Men friskvård är mer en fråga om en process än om aktiviteter. Därför arbetar Hälsovågen gärna med grupper och individer under längre tid.

En stor del av utgångspunkten i lärandet skriver Svedberg (2003) om där han beskriver synen på kunskap enligt följande:

Kunskap som produkt Kunskap som process
Människosyn

Människan är en mottagare av given kunskap. Flit, följsamhet och förmåga till reproduktion är förhållningssätt som underlättar inlärningen.

Människosyn

Människan är en sökare efter kunskap. Att vara aktiv, kreativ, engagerad och ifrågasättande är förhållningssätt som underlättar lärandet.

Kunskapssyn

Världen kan delar in i olika ämnesdiscipliner. Kunskap är intellektuell och teoretisk och den finns utanför den lärande människan, främst i böcker och hos experter. Undervisningsstrategin är att fylla på så mycket kunskap som möjligt.

Kunskapen (produkten) kan mätas.

Kvantitativ kunskapssyn

Kunskapssyn

Världen är hel och kunskap kan inte naturligt delas upp i ämnen. Kunskap är intellektuell, emotionell, estetisk, moralisk och växer i människa själv genom ett aktivt förhållningssätt till omvärlden. Undervisningsstrategin är att bereda lärandesituationer.

Det man lärt sig (processen), kan inte alltid mätas.

Kvalitativ kunskapssyn

Arbetssätt

Förmedlingspedagogik. Genom att lyssna och anteckna får kursdeltagarna kunskap.

Arbetssätt

Arbetssätten varierar. Genom att vara aktiva konstruerar kursdeltagarna sin egen kunskap.

I ett hälsoarbete är dessa synsätten på kunskap också komplementära men tyngdpunkten läggs på inlärning som en process, där då synen på människan också innebär ett stort mått av eget ansvar. I ett arbete kring hälsa behövs någon form av generalistkunskap där kunskap som produkt behövs i form av t ex fysiologi, kost, men också kunskap som produkt i form av t ex förändringsarbete, socialpsykologi.

Sätts denna blandade kompetens samman i en utbildningssituation så tror jag det ger en framgångsrik utveckling för deltagarna.